Farbror Blå * Brandhill

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Torbjörn S. Brandhill - Fredag 6 jan 17:17

Jag hade tänkt lägga ut en lista men det kommer jag att vänta med. Jag har haft lite andra saker att greja med under de senaste dagarna. 


- Hälsningar Torbjörn S. Brandhill "Farbror Blå"

Av Torbjörn S. Brandhill - Fredag 6 jan 17:14

Det här hade den brittiska drottningen att säga om 2016. Det är intressant att se hur de lägger upp talet och vad det är som är viktigt i talet. Lyssna på talet och fundera på om du märker var hon/de har lagt fokus på. 


- Hälsningar Torbjörn S. Brandhill "Farbror Blå" 


Av Torbjörn S. Brandhill - Måndag 2 jan 23:03

Jag är väldigt glad med 2016. Det finns så många saker som jag är stolt över. Har gjort en lista på den del saker. Vilka saker och själva listan får ni imorgon. Det är flera saker som jag är riktigt glad över och jag har samma nyårslöfte som jag haft sedan 2012. Vi ses och hörs imorgon. 


- Hälsningar Torbjörn S. Brandhill "Farbror Blå"

Av Torbjörn S. Brandhill - 29 december 2016 16:00

En statsvetenskaplig metodanalys av All about the base: Changing campaign strategies in U.S Presedential elections in Party politics författad av Costas Panagopoulos vid Fordham University.


1. Vad är författarnas ”problem” (i vetenskaplig mening)? Vilken är den primära forskningsfrågan i studien, och i vilken utsträckning lyckas författarna ge ett tydligt svar? Författarens problemförmulering i vetenskaplig mening handlar om hur strategier i amerikanska presidentval har ändrats från att övertyga osäkra väljare till något som författaren benämner som growing emphasis on base mobilization. Sedan 2000 har kampanjer riktat in sig på att stärka de övertygade väljarna, vilket kan ha kontextuella orsaker då kampanjer opererar utifrån en annan kontext enligt studien. Studien tittar på hur förändring i väljarbeteende samt hur teknisk förändring i form av e-tjänster påverkar kampanjstrategierna i amerikanska presidentval. Författaren får fram ett tydligt svar i sak, men svaret i sig är tolkningsbart då det kan finnas flera möjliga orsaker till resultatet. Det är något som författaren även vidhåller i artikeln i form av kritik mot undersökningsmaterialet, metodkritik och det finns även med kommentarer i artikeln som handlar om att det kan finnas flera tänkbara förklaringar utanför de framlagda förklaringarna. Bevisen är empiriska och studien bygger på statistiska skillnader grundade på undersökningar om väljares uppfattning om de amerikanska partiernas kampanjer. Statistiken i denna paper ger ett tydligt svar i sak, men problemet med statistik är tolkningen och huruvida analysen har bäring i det faktiska statistiska fakta som presenteras. Svaret i denna paper är tydligt utformat och det är lätt att ta till sig resultatet. Problemet är att analysen och flera frågetecken kring huruvida denna metod är ackurat. En tydlig koppling mellan en diversifiering vid svaren om orsakerna till resultatet visar studien upp. Studien visar att det finns en förskjutning i hur det republikanska partiet och demokratiska partiet kampanjar vid val. Huvudfokuset har förskjutit från att övertyga oberoende väljare och motståndare till att man vill stärka de övertygade partianhängarna.

 

2. Hur har författarna praktiskt genomfört sina analysera hur väl motiveras valet av metod? (Observera att ni inte behöver fördjupa er i tekniska detaljer här; det räcker bra att diskutera detta på ett övergripande plan). Metoddelen beskriver att studier av detta slag ofta har varit baserade på den empiriska databas som används. Metoden är en fallstudie grundat på statistiska fakta tagna från intervjuer med väljare. Den motiveras utifrån att man har gjort dessa intervjuer under decennier och det är därmed vedertagna metoder som ligger grund för det empiriska materialet. Författaren operationaliserar det empiriska materialet genom att sätta upp olika tolkningsmodeller för det empiriska materialet. Jag vill inte gå in i tekniska detaljer men författaren delar upp det empiriska materialet för att se om det finns en skillnad i partiernas satsningar under kampanjer. Denna paper analyserar dessa fakta och testar tesen om huruvida det är så att partierna har satsat mer kampanjpengar och engagemang på att mobilisera the base istället för att övertyga motståndare. Metodvalet hade gärna fått motiveras i förhållande till någon annan metod. Det är svårt att ta ställning till metoden när det inte finns någon metodkritik som i förhållande till någon annan metod. Det är svårt att ta till sig statistiken på det sätt som den är presenterad i papern och det är även svårt att svara på huruvida dessa är korrekta då framläggandet är rörig.

 

3. I vilken utsträckning är de slutsatser som författarna drar rimliga och trovärdiga? Slutsatserna grundar sig på ett empiriskt underlag och slutsatserna följs även upp av kritik. Det saknas en viss djup metodkritik i studien, vilket kan motiveras med studiens längd men en mer fördjupad metodkritik hade gjort slutsatserna bättre underbyggda eller åtminstone diversifierade. Slutsatserna handlar om att de båda amerikanska partierna satsar mer pengar och kraft på att mobilisera sin ”kärnväljarbas” i sina kampanjer sedan år 2000. Papern visar upp statistik som visar en förskjutning i väljares uppfattning om kampanjer. Det finns en statistisk signifikans samt en korrelation som är statistiskt säkerhetsställd vilket påverkar huruvida slutsatserna är rimliga eller trovärdiga. Det är något svårt att hänga med i all beskrivning av tabeller och figurer vilket gör det något svårt att validera resultatet. Att kontexten för politiska kampanjer har ändrats förändrar även hur partierna riktar sina kampanjer är en logisk slutsats som studien konkluderar. Studien underbygger denna slutsats även med statistisk signifikans vilket gör att resultatet kan anses vara rimligt och trovärdigt. Det finns med slutsatser som bygger enbart på antaganden, vilket eventuellt borde ha funnits under en reflektionsdel istället för i konklusionsdelen. Antagandena handlar om sådant som att elektorssystemet kan påverka, vilket inte beskrivs i papern i sig utan det är enbart reflektion baserad på sådant som inte har att göra med studiens empiri. Det hade gärna funnits mer källkritik, något som hade ökat förståelsen för de empiriska data som presenteras i studien. Studien hade även fått mer adekvata slutsatser. Slutsatserna hade varit bättre underbyggda och det hade ökat förståelsen för kontextualiserandet av studiens empiriska data.

 

4. På vilket sätt utnyttjar författarna samhällsvetenskapliga teorier. I vilken utsträckning formuleras också mer eller mindre specifika hypoteser, och hur utnyttas dessa i studien? Det formuleras hypoteser i form att av studien testar om hypotesen om partiernas skiftning i kampanjaktivitet verkligheten stämmer överens med verkligheten där statistisk är en bärande grund vid analys. Hypoteser är antaganden eller gissningar som används för att förutsäga något som man inte har observerat. Författaren till studien har antagandet om förändringen i kampanjaktivism. Det står inte specificerat om detta var ett antagande som författaren kom på under studiens gång eller om det var ett antagande som skulle testas innan observation av empirisk data genomförts. Frågan om samhällsvetenskapliga teorier har jag besvarat i andra delar av studien. Men lite kortfattat används samhällsvetenskapliga teorier via metoder och framlagda tidigare samhällsvetenskapliga studier om de amerikanska partiernas satsningar på kampanjer. Det mesta som används är vedertagna begrepp och vedertagna metoder för att få fram väljarbeteende eller partianknutna beteenden vid kampanjer inför val.

 

5. Hur kan artikelns ”vetenskaplighet” sammantaget bedömas? Diskutera såväl förtjänster som brister i detta avseende. Artikeln använder sig av empiriskt material som kan anses som trovärdigt. Det är empirisk fakta som inhämtas med en metod samt teorier. Studien har ett nyhetsvärde och har en relevans. Studiens reliabilitet är tillfredställande då det är etablerad empirisk fakta som används och det är fakta som används i statsvetenskapliga studier förut. Tricket i en paper ligger i avgränsningen. Studien är avgränsad till det amerikanska valet, de två politiska partierna och tidsspannet även avgränsat till några specifika valår som är i huvudfokus. Studien har även en begränsning i vilket empiriskt material som använts och det empiriska materialet är väl motiverad. Resultatet försöker papern även diversifiera och kontextualisera genom att se om det kan finnas flera olika variabler som påverkar resultatet. Vetenskapligheten i studien är korrekt enligt enkel formalia för en . Studien öppnar även upp för framtida forskning inom ämnet. Författaren menar på att subsequent research kan undersöka förskjutningen/skiftningen hos politiska kampanjer i amerikanska val ytterligare. Han menar även på att resultatet inte behöver vara normativt utan kan vara enbart deskriptivt för det elektorssystem som man har i amerikanska val. Det är ytterligare en punkt som öppnar upp för framtida forskning, vilket vetenskapliga studier ska gärna göra.

 

Övriga reflektioner

Den vetenskapliga artikelns titel påminner om den tidigare populära låten av Meghan Trainor ”all about the base”. Jag antar att författaren till den vetenskapliga artikeln har medvetet valt en titel som kan öka intresset för artikeln eller åtminstone dra till sig en viss uppmärksamhet. Jag har inga andra reflektioner om det för övrigt då artikeln i sig inte har någon koppling till låten.

 

Referenser:

Panagopoulos, Costas. (2016). All about that base: Changing campaign strategies in U.S Presidential campaigns. Party politics, Vol 22 (2) file:///C:/Users/Admin/Desktop/Party%20Politics-2016-Panagopoulos-179-90.pdf



Gilje, Nils. & Grimen, Harald. (2014). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos AB

Av Torbjörn S. Brandhill - 29 december 2016 15:28

2017 är det dags att börja blogga igen. Jag har inte haft tid och lust det senaste halvåret men känner att det finns ett intresse igen. Jag tänkte dra igång igen för ett tag sedan men det kändes inte riktigt rätt. För mig är det viktigt att göra något ordentligt eller inte alls. Min vardag handlar om politik, träning, jobb, badminton och piano just nu. Jag försöker få ihop min vardag vilket är svårt att få ihop. Efter årsskiftet har jag tänkt få en struktur på det och försöka följa den i åtminstone två-tre månader. Det är svårt när man försöker hinna med flera saker samtidigt. En video om Morgans mission kommer jag och Morbror Grön att göra då SVT gjorde en tillbaka blick för någon vecka sedan. Ett år senare på skolan och det ska bli intressant att se om vi hade rätt om programmet i vår Youtube-video. 


Men ja vi ses och hörs 2017. 


- Hälsningar Torbjörn S. Brandhill "Farbror Blå" 

Av Torbjörn S. Brandhill - 15 december 2016 22:12


Farbror Blå och Morbror Grön nämner vardera 5 saker som vi inte skulle kunna vara utan under julen. Snart är det jul så det är kul att damma av denna från förra året. 


- Hälsningar Torbjörn S. Brandhill "Farbror Blå

Av Torbjörn S. Brandhill - 5 december 2016 22:04

Farbror Blå och Morbror Grön nämner 10 saker med julen som vi skulle kunna leva utan. En video som vi spelade in förra året.


- Hälsningar Torbjörn S. Brandhill "Farbror Blå"



Av Torbjörn S. Brandhill - 27 november 2016 20:16


- Hälsningar Torbjörn S. Brandhill "Farbror Blå" 

Fråga mig

98 besvarade frågor

Omröstning

Har vi träffats på riktigt?
 Ja
 Nej
 Nja, bara online vilket är väl "på riktigt"?

Det här är jag

   

Get to know be better-video på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=AdMJjhuhHDQ&list=UUswujfiyq_atByqT7QIqTEA

 

Jag gör videor på svenska, engelska och tyska. I mina videor på svenska heter jag "Farbror Blå" och i de på engelska samt tyska heter jag "Brandhill". Alla mina videor på tyska har undertexter på svenska så om du inte kan tyska är det inte något problem. Här är min youtube-kanal: 

https://www.youtube.com/channel/UCswujfiyq_atByqT7QIqTEA

 

Jag är 22 år och politiskt aktiv i Liberalerna, har en populär blogg samt youtube-kanal med över 378 000 views, spelar piano, sjunger m.m.

 

Har varit distriktsordförande för LUF Kalmar och suttit som ersättare i en del lokala styrelser i Liberalerna tidigare Folkpartiet Liberalerna. 

 

Är intresserad av livet och allt som har med livet att göra. Poesi har alltid varit en stor del av mitt liv och på poeter.se delar jag med mig av mina dikter. Jag pluggar internationella samhällsstudier på Linnéuniversitetet i Kalmar och har därmed läst idéhistoria, statsvetenskap, internationella samhällsstudier m.m. För tillfället är jag en erasmusstudent i Bremen/Tyskland. I Tyskland pluggar jag statsvetenskap, engelska och tyska. (Terminen i Tyskland var under förra hösten)  Är hemma i Sverige nu, men har inte tagit ut min fil.kand. i statsvetenskap ännu. 

 

Har du frågor, tankar eller något liknande till mig är det välkommet med kommentarer samt förslag om vilka typer av videor som jag ska göra m.m.

 

Politik: Talesperson för en realistisk och genomtänkt syn på politik. Jag älskar att diskutera och försöker göra mig involverad i politiken genom att diskutera frågor via flera olika synvinklar. Jag brinner för de mänskliga rättigheterna.  

 

Här är ett klipp från min tv-debut. Det var under valrörelsen i februari-månad 2014. (Om jag minns rätt)   

https://www.youtube.com/watch?v=Kn7dAJEdAnE 

 

Här är jag med i radion: 

P4 Kalmar - Debatt om vilka frågor som är de viktigaste ungdomsfrågorna: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=5889187 

 

I P3 om hot som jag fått som politiker och ordförande i LUF Kalmar: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspxprogramid=1646&artikel=5853654

Sök i bloggen

Reklam

Translate my blog

Besökare

Kategorier

Tidigare år

Arkiv

Ranka blogg

bloggtopplista free counters
Free counters Affärsverksamhet bloggar Blogg listad på Bloggtoppen.se Twingly BlogRank PageRank bloggar Blogglista.se Kvalitetskatalog.se